…….eller turen som nästan inte blev av.
Åtminstone inte för vår del.
Tänk…. här längtar man hela veckan till att fÃ¥ “komma ut” och träffa likasinnade.
Kliver upp tidigt pÃ¥ en ledig dag……. gör oss i ordning…..gÃ¥r ut till bilen med stort “B”…. eller “M” kanske?
Trycker pÃ¥ knappen till centrallÃ¥set pÃ¥ nyckeln……alldeles tyst…… VA?
Jaha slut pÃ¥ batteriet i nyckeln är första tanken……. lÃ¥ser upp dörren med nyckeln……hmm…..innerbelysningen tänds inte.
Sätter nyckeln i rattlÃ¥set och vrider om …..gnnnnnnn….. lÃ¥ter det nÃ¥gonstans men inget mer.Â
BATTERIET ÄR TOMT !!!
Â
Â
Jisses…… nu är goda rÃ¥d dyra. Snabbt pÃ¥ med en gammal batteriladdare….som sprakade och protesterade den ocksÃ¥ men den orkar till skillnad frÃ¥n dagens moderna datorstyrda laddare ladda upp en helt urladdat batteri.  Efter ett par timmar startar maskineriet och vi skyndar iväg för att hinna ikapp gänget.
Med bidrag från Lars Brisman och Stig Brändt kan vi sy ihop ett reportage av dagens utflykt. Första stopp är vid Ångersjön där man stannar för att få litet kaffe.
Bilarna radar upp sig. Allt som allt blev det 17 Mustanger
Mmmm…. fikat ser ut att smaka riktigt bra i glatt samsprÃ¥k
Dagens värd och planerare, Stig Brändt samtalar här med resans yngste deltagare. Undrar vad de pratar om ?
Interiör från Ångersjöns rastplats
Efter Ã…ngersjön “Ã¥ngar” gruppen vidare mot YstergÃ¥rn i Hillsta
Här kan man möta livet pÃ¥ en HälsingegÃ¥rd 1750 – 1900.
Här möter du folket på en hälsingegård, männen och kvinnorna. Alla deras tillhörigheter och en del av deras berättelser.
Du kan vandra på ägorna, fiska i ån eller bada i sjön.
Vissa kvällar berättar vi historier, kanske till och med pÃ¥ fäbovallen Vallavallen.Â
Gammal teknik möter ny teknikÂ
Tänk om byggnaderna kunde tala…………….
Arkitektur ingen gör sig besväret att göra idag.
Blyinfattade fönster……. tänk….. nu fÃ¥r vi inte ens ha bly i bensinen
GÃ¥rdstunet
Naturligtvis finns det en butik på området.
Hungrig blir man hur som helst och här hinner vi ikapp gruppen.
Vi samlas vid restaurangen Route 84 i Forsa.
En restaurang med en speciell framtoning.
Lite westernstil över det hela
Stig räknar in oss och kollar beställningarna. 34 hungriga gäster idag men bara 32 beställningar. Hmmm…..men det ordnade sig
Maten låter oss väl smaka
Känner mig en smula iakttagen….. är det inte självaste Sitting Bull där pÃ¥ tavlan ?
Mätta och belÃ¥tna far vi nu vidare i hällande regn mot…..
….en annan sorts vattenaktivitet. Men vissa valde fel väg sÃ¥ vi fick vänta in dem….
Här är det aktiviteter i vattnet sÃ¥ det räcker. Tyvärr visad sig vädret inte frÃ¥n sin bästa sida sÃ¥ det “blev inte av” att gÃ¥ ned till fiskodlingen
Men här berättar innehavaren om företaget som i Ã¥r firar 30 Ã¥r.  Här odlas regnbÃ¥gslax i en av Sveriges renaste insjöar…..södra Dellen.
Här kan du under främst hösten köpa: varmrökt och kallrökt lax. Gravad lax, Pepparlax och Najadlax
http://www.dellenlax.se/start.html
Â
Så slutar vi dagens utflykt med att besöka Delsbo lantbruksmuseum där föreningens ordförande Åke Löfstrand tog emot och guidade oss på logen och berättade om föreningen.
Här visas jordbruksmaskiner frÃ¥n 1900 fram till nuÂ
En sdan där självbindare har jag själv Ã¥kt pÃ¥. Minns dÃ¥ jag fick sitta i knä pÃ¥ Holmfrid (slÃ¥tterhjälpen salig far anlitade) dÃ¥ säden ” slogs” som man sade.
Minns att far drog självbindaren med en Volvo T22 som inte ville gÃ¥ pÃ¥ fotogen utan fick köras pÃ¥ bensin. Det va nÃ¥t trassel med “magneten” som alstradeÂ
gnistan på tändstiften. Va nog säkert nåt trassel med förgasaren också. Volvon byttes sedan ut mot en dieseldriven  David Brown som vintertid fick startas med en sup eter.
Motorvärmare fanns inte pÃ¥ den tiden. Minns sÃ¥ väl den bruna glasflaskan med eter som det pÃ¥ en pinne i locket satt en “tuss” av nÃ¥got slag som doppades i flaskan och som man sedan höll i luftintaget sÃ¥ motorn fick suga i sig eter/luftblandningen. Orkade bara startmotorn dra runt sÃ¥ kunde motorn tuffa igÃ¥ng efter nÃ¥gra försök.
Den där minns jag också. Vi hade ingen under min tid men däremot grannen. De här var ofta dragna av hästar men man gjorde om draget så man kunde koppla den bakom en traktor
Det var nog ett stort framsteg dÃ¥ dessa kom och man slapp slÃ¥ hö med lie. Dikena “skrabbades” dock fortfarande med lie. AlltsÃ¥ man slog det hö/gräs som växte i dikesslänten.
På den tiden tog man reda på allt.
Eftersom vi är i linlandet Hälsingland måste naturligtvis en linryckningsmaskin få vara med. Det är viktigt att linet rycks upp med rötterna.så att fibrerna inte skadas.
Potatissprätt med gallerkorg. Undrar hur många ton potatis jag tagit upp med denna ? Ja inte just denna maskin men en som samägdes av bönderna i byn hemma.
Tror den fortfarande finns kvar i en fastighet i byn. Meningen var att plogen som skymtar bakom hjulet förde upp fÃ¥ran i vilket potatisen växt, kasthjulet slängde upp potatisen in i gallerhjulet och jorden for genom gallret medan potatisen samlades upp och rullade ur gallerhjulet och lade sig i en fin sträng pÃ¥ backen som vi sedan plockade upp i hinkar/potatislÃ¥dor.Â
Här ett tekniskt underverk. Thermenius tröskverk med vilken kärnorna skiljdes från stråt men det vet väl alla. Minns tröskverket som stod på logen här hemma
Ett likadant…..plockade själv itu det dÃ¥ jag blev bonde och behövde utrymmet till annat. Minns att det drevs av en gammal Asea-motor.  En släpringad sak…. storÂ
och tung….. med ett bakvänt hak-kors. JodÃ¥…. Asea hade ett bakvänt hak-kors som företagsmärke innan han med mustachen kom till makten i Tyskland. Den plÃ¥tkläddaÂ
trälÃ¥dan motorn var installerades i tillverkade en kusin till far 1927. DÃ¥ var motorn köpt begagnad. Jajisses……
Minns en gÃ¥ng dÃ¥ motorn blev överbelastad eller rättare sagt motstÃ¥ndspÃ¥draget blev överbelastat och damm o annat tog eld. Mitt pÃ¥ logen bland all halm. Holmfrid som farsan hade till hjälp drog ur elkabeln och hällde en hink med vatten över pÃ¥draget och sen gick gubbarna in och drack kaffe. När kaffet var urdrucket var det bara att starta omÂ
motorn och fortsätta med tröskningenÂ
Just en sådan motor hade vi fast den var betydligt större och med en stor spak vid sidan om man fick saaakta dra på mer effekt under startproceduren.
Hade man för bråttom gick säkringarna. Den här ser ut att t.o.m. ha kullager. Vår har oljesmorda glidlager.
Vem minns väl inte denna? Vaakumpumpen som gjorde att korna kunde mjölkas maskinellt. Idag har bönderna robotar som mjölkar.
Skillnad pÃ¥ korna ocksÃ¥….. PÃ¥ min tid (nÃ¥ja jag är inte såå gammal) – 80 talet gav en bra mjölkko ifrÃ¥n sig 6 -6500 Kg mjölk/Ã¥r.
Idag kan du få upp emot 12000 kg från en ko. Då jag slutade med korna fick jag från mejeriet 3,05 kr/Kg invägd mjölk av mejeriet.
Idag ligger avräkningspriset på c:a 2,60 !
Ja hoppas ni ursäktar min vandring i bondenostalgin. Kunde inte låta bli. Men nu skills våra vägar och var och en far hem till sitt.
Väl mött igen…..nÃ¥gonstans.
Riktar även ett stort TACK till Stig o Lilian som planerade dagens tripp
samt till Stig och Lars som bidragit med bilder